25 oktober 2007

Yes!

Ja. Det lilla huset på den vackra platsen i Stockholm blir vårt att hyra i sex månader. Litenheten kan nog bli påfrestande men då får vi luta oss mot husets atmosfär och själva platsen. Som blir lätt att älska.

Snart sexåriga J har blivit lovad plats i närmaste skola och vi har fått positivt besked från ur-och-skur-dagmamma till treårige L.

J började skolan när vi kom hit i augusti förra året och då hade hon fortfarande några månader kvar till sin femte födelsedag. Nu går hon i year one och läser, räknar och skriver med självklarhet och stor lust. Lille L går i pre-school och rabblar just nu siffror, former och känner igen sitt namn i skrift. Engelska språket har blivit naturligt för dem, och jag är vansinnigt, omåttligt stolt över våra vildungar.

Men allra mest glad är jag för att de har delat det här äventyret med oss. Att de tillsammans med oss skapade sig en vardag här; att de öppnade sina hjärtan och sinnen för annorlunda upplevelser i det dagliga livet. Små detaljer som skoluniformer, friterad mat i mängder, godisklubbor till mellanmål, stjärnor vid gott uppförande i skolan, lek på busfabriker istället för hemma hos kompisarna, heltäckande mattor som man inte gärna ska spilla på, mycket bilåkande till och från skolan, tät trafik och lång väntan i köer...

Vi har knutit vänskapsband med folk från olika delar av världen och hoppas på många besök i Stockholm. Var våra nyfunna vänner ska få rum blir en senare fråga. Det tar kanske husets charm och själva platsen hand om ;-)

8 kommentarer:

Anonym sa...

Hej J! Vad roligt för er att ni har någonstans att börja i den stora staden, bara man har bostad brukar ju resten lösa sig! Var i Stockholm planerar ni att bosätta er då? Det blir säkert mysigt i det lilla huset, ser ju alldeles underbart ut :-) Jag och Mattias har nu bott ett år i en lillstuga och det fungerar bara man vill. Men jag får väl erkänna att jag för tillfället inte gör mycket annat än att längta efter att få bo i vårt nya hus, vi har nu 10 dagar kvar till inflytt, hoppas på att kakelsättaren blir klar innan dess :-/ Hoppas ni alla mår bra! Kramar maria

Solrosfrö sa...

Grattis till huset! Jag förstår att ni är stolta över det dryga året i England och det kommer med stor säkerhet att berika era liv i framtiden. Välkomna till Sverige!

Anonym sa...

Grattis! Nu borjat ett nytt aventyr da?! I ett litet hus.
Du verkar vara en tuff tjej (dam? he he) som inte ar radd for nya utmaningar.

...och snart Stockholm sa...

Maria - vad härligt för er att äntligen flytta in! Jag vet att ni har längtat och nu kommer du väl att frossa i inredning :-)

Jessika - thank you! Ja, utlandsvistelser ger kickar, undrar hur länge det dröjer innan man vill iväg igen?

Åsa - tack! Hahaha, känner mig inte som en dam precis... men faktiskt ganska tuff ibland ;-) Utmaningar gör att man känner att man lever. Inte sant?!

essko sa...

grattis till att allt verkar falla på plats inför er hemflytt! Det låter som om den är nära förestående? Du fortsätter väl blogga iallafall?Lycka till!

Anna sa...

Grattis till det underbara lilla huset! Ser helt otroligt charmigt ut.

Här hemma har löven i ekbacken gulnat och börjat falla till marken. Jag njuter in i det sista av att få vara hemma, inom kort är jag tillbaka på kontoret och undrar var det här året tog vägen?

Krama familjen från A med fam i Nkpg

...och snart Stockholm sa...

Tack Essko. Före jul går nog flyttlasset som det ser ut nu. Ska boka imorrn! Har funderat över det där med bloggeriet... Den röda tråden, att leva i utlandet med familjen, försvinner ju liksom när vi är i Sverige igen. Har tyckt om den avgränsningen. Men visst finns det mycket annat att skriva om. Mitt intresse för design, shopping, litteratur, mat, inredning, kultur och samhällsengagemang har fått stå utanför den här bloggen. Kanske finns det nåt där? :-)

...och snart Stockholm sa...

Anna och familjen - vi längtar till den dag i januari när ni kommer och hälsar på oss i den charmiga lilla stugan på ön den fina :-) Många kramar till er!