Läxa

J, fem år, fick lite hemläxa innan hon gick hem på lov förra fredagen. Vi gjorde den inte förrän idag och då slängde hon sig över den med liv och lust. Det är inte många läxor, men då och då får vi i uppgift att läsa och räkna hemma.

Så fort hon har läst ut ett litet häfte om Floppy, Skip, Biff, Mum, Dad m fl får hon ett nytt, som innehåller nya ord. Det brukar bli ett par, tre häften i veckan. Lusten att lära är stark och hon känner sig väldigt stolt över att kunna läsa.

Om hon inte har lust avvaktar vi tills den infinner sig. Sen leker vi fram resultatet, något annat vore inte rätt med en femåring. Den uppfattningen delar Js lärare med oss, och bevisar därmed att vi oroade oss i onödan när J skulle börja skolan här. England är ju omtalat för att drilla även de yngsta eleverna i de akademiska ämnena. Den erfarenhet vi har efter sex månader är att skolan låter leken och alla sinnen vara med i läroprocessen. Alla barn jobbar i sin egen takt.

Vi är imponerade.







Belöning!