22 november 2006

Hi ya, love!

När folk hälsar på varandra här säger de "Hi ya", i alla fall om de är någorlunda bekanta. Om man presenterar sig för första gången är det vanligt att man inte tar i hand, och om man gör det är det med ett ganska löst handslag. Detta är ju förstås utifrån mina erfarenheter så här långt och inget jag hävdar gäller för alla ;-)

Jag har inte sett engelsmän kindpussas eller kramas när de möts. Kanske utbyter de endast ord? "How are you?" och andra hälsningsfraser.

Det händer rätt så ofta att kassörskor, expediter och andra jag träffar när jag är "out and about" kallar mig för "luv". "Are you alright there luv?", eller "Do you want me to help you packing, luv?" till exempel. Riktigt gulligt faktiskt och inte alls nedvärderande som man skulle kunna tro.

Hos chiropraktorn är det ostädat men man får byta om i fred medan han väntar utanför.
I Sverige var det tvärtom. Kliniskt välstädat och chiropraktorn i samma rum medan man skulle ta av sig nästan alla kläder. Det är en sak att vara lättklädd inför en doktor, en annan att ta av sig medan han tittar på.

Inga kommentarer: