Något fick oss att tänka tanken samtidigt och vi sa med en mun: "Vilken stor kille du har blivit L."
Han har har börjat pre-school och har ny fröken. Han har särskilda PE-kläder (physical education) och övar sig på att prata inför klassen (show and tell). Han sover sällan på eftermiddagarna numera. Har börjat äta ost på smörgåsen och tycker att alla superhjältar är superintressanta...
Han tittade på oss och svarade: Nä. Jag är inte stor. Jag är liten. Det såg jag i badrumsspegeln."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Underbar, underbar kommentar :)
Nu länkar jag till dig, finally Tog jag mig i kragen, ska bli extra kul att läsa om England nu när vi kanske blir placerade där... Har du kontakt med andra svenskar, eller lyckats med integration bäst *S*?
Kul med länkningen!
Nä, väldigt liten kontakt med andra svenskar. Vid två tillfällen bara. Jag har inte saknat umgänget med svenskar... jag tror att det behovet blir starkare när man har varit borta länge? eller är det tvärtom?
Vet ej... Vi umgås med danskar som bott här i många år, min "bästa väninna" är columbian och sen två italienskor. Harinte heller sökt svenskar men brukar gilla utlandssvenst umgänge, denna gång blev det danskt *S* (I Como flera svenskar)
Skicka en kommentar