Efter lunch på Wagamama (ja, vi äter alltid där :-) promenerade vi genom det gamla kanalhamnområdet Castlefield. Nu är de gamla magasinen och industrilokalerna upprustade och man hittar restauranger, pubar och bostäder längs kanalen som heter Bridgewater. Kvar finns ändå den råa atmosfären och det är vidunderligt snyggt.
Vi kom omedelbart att tänka på Norrköpings industrilandskap som för alltid har en plats i våra hjärtan.
Det är något mäktigt över såna här platser. Och samtidigt välkomnande.
Alla bilder kommer härifrån
6 kommentarer:
Hej J! Vilka härliga bilder, riktigt höstljus! Likt Norrköping var det verkligen, saknas emellanåt också. Börjar flytten till Sverige närma sig, vad tycker barnen om att komma tillbaka? Det blir säkert hur bra som helst tror jag. Vi har precis fått nycklarna till vårt hus i helgen så nu står renovering av badrum och kök på projektlistan ett par månader framöver. På min blogg finns lite bilder framöver. swimmia.blogspot.com hälsa alla! kramar maria
Onekligen Norrköping-feeling. Med bättre museum.
Maria. Kul att höra av dig. Jag ska kika in hos dig och kolla bilderna :-) Familjen hälsar till dig, kram från oss!
Idépappan. Ja, ett riktigt inspirerande museum, MOSI. Men jag älskar Arbetets Museum i Nkpg - gör inte du?
Min tonåring skulle nog gärna vilja flytta till dig*hahha* han är ett stort fan av Manchester!! Alltid kul att röra på sig..
Jesso. Aha - men skicka hit honom då! Vi har ett loft där han kan få sova. Varifrån kommer kärleken till M'cr? Via musiken?
Får erkänna att min erfarenhet av Norrköping just stannar vid dessa gamla fina miljöer. Plus att min pappa alltid drog med mig till en restaurang som hette Peters när han jobbade i hamnen och jag nödvändigtvis behövde vara med när jag var ungefär lika stor som min äldste är idag. Minns att jag alltid åt champignonsoppa och drack Pommac:-)
Skicka en kommentar