Möta sina rädslor

A skulle hämta mig på månen om jag bad honom om det. Oavsett vilken tid på dygnet.

Jag är inte lika flexibel - men jag vill kunna vara det. När A bad mig hämta honom på flygplatsen i Leeds var jag först osympatiskt tveksam.

"Men jag ska ju ut med de svenska tjejerna... Det blir ju mitt i natten... och det är ju en och en halv timmas körning härifrån... och Leeds är ju en stor stad...

För några år sen körde jag rakt in i en annan bil i en korsning. Vi var lite sena till ett bröllop och kunskapen om högerregeln var som bortblåst. Ingen skadades men bilarna blev skrot och vittnade om vad som skulle kunna ha hänt. Jag blev chockad och kände mig som en idiot. Hur kunde jag utsätta människor för detta?

Händelsen har sen påverkat min bilkörning. Jag blev osäker och rädd. Lämnade gärna över ratten till någon annan. Jag slutade lita på mig själv.

Men när vi kom till Manchester förändrades jag igen. Det fanns ingen möjlighet att lämna över ratten till någon annan. Det var bara att gilla läget. Börja köra på vänster sida. Hantera storstadstrafiken. Och nu njuter jag faktiskt av att köra igen.

Däremot tyckte jag inte om tanken på att ge mig ut sent på kvällen och köra långt själv. Blev nervös och såg framför mig att jag skulle få motorstopp och bli rånad och misshandlad av förbipasserande brottslingar.

Vid tiotiden utmanade jag dock mina rädslor och drog iväg. Hade fått låna våra franska vänners GPS eftersom vår låg i As låsta bil (som jag inte hade nyckel till). De hade ju självklart inte någon svensk röst nerladdad så jag blev tvungen att lyssna extra uppmärksamt för att uppfatta vad franska Jacques sa.

Resan gick bra ända till jag kom till avfarten till flygplatsen. Jag missade den. Och ni vet hur det är när man kör på motorväg: Det tar ett tag innan man kommer till nästa avfart. Och då hade jag redan sett den upplysta staden på håll och hunnit in till centrala Leeds. Där tolkade jag Jacques instruktioner fel några gånger till, så till slut hörde jag honom hota: "Om ni inte svänger höger omedelbart kommer ni aldrig fram till destinationen".

Hamnade på rätt väg till slut. Och kunde så småningom krama om A innan vi letade reda på en bensinmack, där man fick betala i förväg till en man i ett bås med galler (brottsligheten i Leeds är värst i hela landet). Sen fick vi en rogivande stund tillsammans i bilen hem.

Det var ett litet äventyr för mig på kvällskvisten. Men vad gör man inte för sin älskade ;-)